Nu har vi tagit ett abonnemang på Showtime, dvs ett kabeltvpaket. Men när jag tittar i programutbudet blir jag alldeles förvirrad och jag har ingen lust att titta på allt bara för att hitta något som kan vara bra.

Därför undrar jag: Vilka amerikanska och engelska tv-serier, program, ser ni? Hjälp mig hitta rätt i djungeln!

Jag har alltså inte sett den här typen av program på sju år och är helt lost. (Det finns någon serie som heter det, väl. Är den bra?)

HJÄLP!!! 

En kille på kontoret hade åkt hem vid ettsnåret på natten. Då hade de fortfarande inte fått någon mat. Han är egyptier och till och med han var lite irriterad över det för han hade inte ätit något innan.

Tänkte förresten på det här med varför man firar så sent. Innan man uppfann air-condition var det förmodligen stört omöjligt att fira något i värmen på dagtid - och även tidig kväll eftersom det är som en bastu även då. Men om man har festen mitt i natten so ORKAR man dansa och roa sig. Inte så konstigt med andra ord. 

Ibland blir jag som en femåring, bröllopet är ett bra exempel. Varför har man sådana musiker, varför ska brudparet gå nerför en trappa, varför ... Och självklart kan ingen svara på alla mina korkade frågor med mer än: "Det är en sed, vi gör så, det är som att gå uppför altaret i en kyrka när man gifter sig."

Om en egyptier frågade mig varför vi har fåniga hattar när vi äter kräftor skulle mitt svar bli ungefär lika uttömmande: "Vi gör så, det brukar vi."

Väldigt ofta kan man då få svar på sina frågor genom att leta på Internet. Men i det här fallet, frågor om ett modernt, urbant bröllop, fick jag inte många svar. Här är det jag hittade (om det är med sanningen överensstämmande vet jag inte, jag upprepar bara det jag hittade och drar några egna slutsatser):

- Själva äktenskapskontraktet, det vi i Sverige ingår antingen framför prästen eller framför en tjänsteman i stadshuset, ingås i moskén eller i kyrkan upp till ett halvår innan själva bröllopet. Jag är osäker på om paret kan leva tillsammans under den tiden, men jag tror inte det. Man kan ha den ceremonin på bröllopsfesten, men det är visst ovanligt.

- Antika Egypten var det första land där äktenskapet dokumenterades och registrerades av en präst. Efter ceremonin fördes bruden till sitt nya hem med en kortege av musikanter. Därav dagens "zaffa", musikerna som sjunger lyckliga sånger och omger brudparet vid festens början, och som leder dem till en scen med en "tron".

- Tronen kallas "kosha". Där sitter brudparet framför gästerna och får ett glas "sharpat", juice gjord på rosenvatten, en symbol för god hälsa. Sedan flyttar brudparet ringarna från höger till vänster ringfinger - förmodligen en gammal kristen tradition som i dag utövas av både kristna och muslimer.

- Den glittrande konfetti som strös över brudparet under dansen kanske har sitt ursprung i den gröna vete som kastades över brudparen i det antika Egypten, en symbol för fertilitet. 

Däremot vet jag fortfarande inte varför brudparet ska gå nerför en trappa. Om det finns någon som vet något om de här traditionerna, eller känner till litteratur eller sajter i ämnet, får ni gärna tipsa.

Ungefär så här var det i går kväll, fast i vitt och utan speciella dansare.

De andra från kontoret garvade lite åt oss eftersom vi var så tidiga till bröllopet, på inbjudan stod ju att det skulle börja åtta så vi var på plats vid nio. När vi kom fram sa brudgummens far, som hälsade oss välkomna, att de "hoppades att det skulle börja vid halv tio". Övriga från kontoret kom mellan tio - elva.

Så vi tog en liten sväng till baren på detta enorma lyxhotell. Lite roligare drycker där än inne i festsalen där det bara fanns vatten vid den tiden.

22.40 släcktes så lamporna, strålkastarna och ångmaskinen gick igång och videofilmaren stod beredd. Var skulle brudparet komma in, tro? Den ena stora väggen visade sig dölja skjutdörrar med en alkov bakom, där stod brudparet under en blomsterbåge och presenterades under fanfarer. Där fick de sedan stå en god stund och lyssna till den traditionella musikkåren. Faktiskt det roligaste på hela kvällen.

Tjugo stycken män i vita kaftaner och vita turbaner spelade traditionell egyptisk musik på trummor, trumpeter, flöjter och tamburiner. Ungefär i halvlek leddes så paret ner för trappan till dansgolvet där de omringades av musikanterna och deras eggande toner. Tyvärr gick dessa musiker hem efter en stund.

Brudparet leddes upp till en "tron" där de fick sätta sig och ta en klunk juice (mango och jordgubb?). Sedan ut på dansgolvet igen och dansa brudvals med glittrande konfetti som regnade över dem och fötterna dolda av ånga från ångmaskinen. Och där stannade de. Efter brudvalsen satte bandet igång, mest latinoinspirerad musik som inte var helt fel. Det tråkiga för oss var att det visserligen var "helt okej" om man ville gå upp och dansa, men de som omringade det dansande brudparet stod mest och bara vaggade till musiken, någon enstaka bröt ut i en kort lite mer dansande kroppsrörelse och emellanåt tog ett gäng män tag i varandra och bildade en dansande kedja. Mitt i allt det trängde sig hela tiden videofilmaren in, för han var ju liksom den efter brudparet som var viktigast ... Hade brudparet varit kompisar som vi kände lite bättre hade det kanske varit läge att "joina", men som det var kändes det helt enkelt inte rätt.

Maten? Jo, den började så smått serveras vid halv tolv-snåret. Egyptiska meze som auberginesallad, hummus, sallad osv. Vi vet faktiskt inte när huvudrätten kom, vi tippar vid halv ett - ett, för vi åkte strax efter tolv (arbetsdag i dag och vi är svenskar ...). Bröllopstårtan gissar vi på att den kom in vid kanske två - tre i natt. Dryck: juice, cola, vatten ... Man är i alla fall inte bakis i dag!

Kan konstatera att jag väldigt gärna skulle vilja gå på ett "fattigmansbröllop" i någon gränd med grälla ljus och ett par musikanter där ALLA dansar hela tiden! Det blir ju lite lätt stelt och tråkigt när det är så där överdrivet elegant.

blir godare om man häller kaffe i bryggaren också ...

Vi ska på bröllop i kväll. Stor baluns med middag och förmodligen flera hundra gäster. Det börjar klockan åtta, vilket innebär att vi åker hemifrån klockan åtta. Annars riskerar vi att sitta och dricka vatten i vår ensamhet ett par tre timmar innan något händer. Men så svenska vi är har vi ändå inte samvete att åka senare. Nu riskerar vi i alla fall bara att sitta i vår ensamhet och dricka vatten i nån eller ett par timmar.

African time är det som gäller här : )

Och eftersom middagen inte börjar förrän vid kanske tio - elva i kväll har vi ätit middag nu. Vi räknar med en helnykter kväll och det är ju rätt praktiskt eftersom det är arbetsdag i morgon.

Snart dags att duscha och ta på sig finkläderna. 

Det här brevet har jag skickat till SVT. Om jag får svar lovar jag att ni kommer att få läsa det.

Hej!

Tack för ett i grunden väldigt bra program som jag såg i går kväll, den 14 mars 2008 via SVT Europa.

Tyvärr avslutades alltihop med att Erika Bjerström (?) säger ungefär följande (naturligtvis inte ordagrant, utom det sista i versaler):

"Kan USA dra sig ur Irak inom ett år som demokraternas kandidater lovar, nu när fiendskapen mellan sunni och shia ökar i hela arabvärlden ... västvärlden följer oroligt minsta maktförskjutning eftersom 60% AV VÄRLDENS OLJA finns där."

Programmet har dessförinnan belyst de mänskliga tragedier som är följden av krig. Den avslutande meningen, det som skulle knyta ihop programmets olika delar och få oss att fundera på hur vi ska göra för att närma oss ett fredligare samhälle, vänder i stället allt och talar om att "vi" i västvärlden bara bryr oss om hur vi ska klara vår energiförsörjning, att vi bara skenbart bryr oss om det mänskliga lidande människor utsätts för och att vi egentligen struntar blankt i människor i andra delar av världen.

Borde man inte i stället ha påpekat att en femtedel av jordens befolkning lever i dessa länder?

Är det konstigt att människor som lever utanför västvärlden tycker illa om "oss" i väst när en seriös reporter står i tv och talar om att vi struntar i alla andra?

Jag skulle faktiskt väldigt gärna vilja ha ett svar på det här, och jag rekommenderar att ni i nästa program försöker reparera skadan som jag ändå hoppas är ett semantiskt misstag och inte en cynisk människosyn.