Nu har jag ägnat hela dagen åt att skriva brev till agenten som var ansvarig för flytten av våra katter från Istanbul till Kairo. Det är tungt och jag vill bara gråta.

När katterna skulle lastas ombord på flyget i Istanbul gick ena buren upp och Lisa - som så klart var livrädd av alla konstiga människor och ljud - kastade sig ut ur buren och försvann. Både jag och K har varit på flygplatsen och letat, flera gånger, och personalen på Cargo har utlyst en belöning på 1,000 USD till den som hittar henne. Ingen har sett henne. Det finns fler katter på flygplatsen, folk ställer ut mat och vatten till dem, men ingen har sett vår kära Lisa.

Det värsta är att hon kanske är ensam och rädd, hungrig och frusen.

Lisa adopterade oss när vi bodde i Sofia, Bulgarien. Hon var en liten ensam kattunge som var så hungrig, så hungrig. Så vi gav henne lite mat. Men hon fick bo ute, för hon var ju inte vår katt. Trodde vi. En morgon när K skulle gå till kontoret (jag låg kvar i sängen) smet Lisa in och rusade genom hela lägenheten, kastade sig upp i sängen till mig, kröp under täcket, tryckte sig mot mina ben och började föda barn. Så födde hon Stina, Tjorvan och Skrållan, de tre katter vi har i dag. Hon ville att vi skulle ta hand om hennes barn. Och det gör vi. Men vi saknar Mamma Lisa. Vi kallade henne Mamma Mums, hon var väldigt glad i mat. 

 

so

7 februari 2008 13:59

Nää så hemskt. Lilla gumman...hoppas ni får tillbaka henne.

http://soffansso

 

Marianne

7 februari 2008 14:17

Tack! Jag tror inte hon kommer tillbaks. För två år sedan gick min väninnas man bort (hon som lagar så god mat) och jag hoppas och önskar att Lisa är hos honom i himlen om hon är död. Han var en god man och älskade katter.

 

Nettan

7 februari 2008 15:16

Ja, det där var hemskt, du som var så orolig också. Vi får hoppas att hon har det bra var än hon nu befinner sig!

http://me-and-myself.bloggagratis.se

 

anki/barbakvinna

7 februari 2008 16:33

Hej givetvis får du länka *ler* hoppas att ni får tillbaka katten. Dom brukar vara enastående på att hitta *hem*

http://blogg.aftonbladet.se/961

 

britt

9 februari 2008 08:20

visst är det svårt att förlora en familjemedlem ( för det är dom ju) som kattägare förstår jag dej fullständigt!
jag känner med dej....men du har ju iallfall 3 som finns kvar av henne,du får försöka var glad för det.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Eftersom det är så mycket som inte fungerar (för mig) här på Bloggagratis, har jag nu bestämt mig. Jag flyttar tillbaks till min gamla blogg:   http://nyaaventyr.blogspot.com/     Ber om ursäkt för det krångel det ställer till, men jag hoppa...

Malando Gassama är ett namn som för de flesta säkert inte säger någonting. Men för mig säger det massor.   Malando var en vansinnigt duktig trummis. Han föddes i Gambia och jag fick nyss veta att han dog 1999 i Gamiba av en hjärtattack.   Han spelade...

Nu blev det rätt gott igen. Småtärnad potatis och lika fint tärnad sötpotatis, lök, hackad vitlök och timjan. I en ungsform med olivolja och salt. Ugnen en timme och sedan stekta baconbitar ovanpå. Skulle ha varit mer sötpotatis, man kan nog ta cirka...

Jag har nu bott i fem länder (Sverige, USA, Bulgarien och Turkiet före Egypten). De enda hantverkare jag känner till som städar efter sig är i Turkiet. Där sopade de och torkade upp efter sig. Här gör de som i Sverige och övriga världen, de lämnar sk...

Tomat eller inte tomat på lunchmackan?   Det blev tomat.