Elegant så det förslår, bröllopet ska vara på JW Marriott i Mirage City, en förort till Kairo. Det blir nog långklänning. Tur att jag har det, hittade en i helsiden på second hand när jag var i Stockholm sist!

Vi är bjudna på bröllop den 15 mars. En kille på kontoret ska gifta sig med sin fästmö, och jag tror det är det vackraste inbjudningskort vi har fått någon gång. 

När jag var liten sa jag alltid "Kan själv". Det var ju bra att jag hade den inställningen redan från början, för när man bor så här måste man ibland kunna själv. Det går liksom inte alltid att gå till affären och köpa gravlaxsås eller remouladsås eller vad det nu kan vara.

Nu har jag lärt mig göra köttfärs. ICA släng er i väggen, ni kan behålla er gamla köttfärs i fortsättningen. Hur enkelt som helst: Välj det kött du vill använda. Ta bort alla senor och fett så det blir "lagom" med fett kvar. Skär köttet i någorlunda bitar, typ 2 x 4 cm eller så. Kör i matberedaren. Klarrt!

Det är nämligen så att jag inte riktigt vågar lita på att köttresterna i köttkvarnarna i butikerna är riktigt färska. Och flugfria och så ...

I Turkiet var köttfärsen alldeles utmärkt, både den färdigpaketerade och den man fick mald á la carte i köttdisken. Det är den bergis här också, det är nog bara jag som är överkänslig, men det är ju okej när man lär sig något nytt.

Jag vet, jag MÅSTE gå till gymet! Sitter alldeles för mycket stilla när man sitter och översätter och vad man nu gör (bloggar t.ex.) vid datorn.

Så nu har jag hotat mig själv med pistol och bytt om och ska gå till gymet. Som gengäld har jag lovat mig själv att jag inte behöver gå mer än två gånger i veckan så här i början.

Hoppas jag har ett oöppnat paket juice i kylen att ge till polisen som mitt i gatan står så han stoppar trafiken när jag ska över : ) Och det var inget skämt utan alldeles på riktigt! 

När man sitter så här i förskingringen är det himla bra att kunna betala räkningar via Internet. De flesta tar också emot beställningar och lämnar de uppgifter som behövs via Internet/mejl för att allt ska kunna skötas utan att papper skickas med vanliga posten. Det är toppen.

Men så finns något som heter OCR-nummer. Säkert väldigt bra i den datoriserade världen för att hålla reda på allt så det blir rätt. Men det kan ställa till bekymmer också - när man inte sitter med ett inbetalningskort i handen. PlusGiro och vissa andra postgirokonton kräver nämligen ett OCR-nummer och vill inte alls ta emot inbetalningen med skrivna specifikationer som måste läsas av en människa.

Efter en del mejlande fram och tillbaka och till slut ett telefonsamtal fick jag i alla fall ett kontonummer som accepterar en skriftlig spec. Tur att det finns hjälpsamma människor!

Läkare är oftast väldigt duktiga - inom sitt gebit. Kan det vara så att de behöver komplettera med lite lektioner i svenska? Läs utdrag ur patientjournaler här:

http://realmenscrapp.blogg.se/1204652035_forumkul.html