I Istanbul hittade jag faktiskt inte alltid färska örter i butikerna, ganska sällan till och med. Det enda som fanns regelbundet var persilja, dill och mynta. Jag hade också lite svårt att fixa hemodlat eftersom det var fyra små kattskrällen som glatt hoppade upp till krukan och smaskade i sig de där ljusgröna små knopparna så fort de stack upp huvudena ur jorden. Jo då, jag provade växthus och alla möjliga varianter, men det var inte mycket som hjälpte mot en glad kattnos.

Här i Kairo hittar jag alltid färska örter i butiken. Koriander, dill, persilja, timjan, basilika, rosmarin, mynta och till och med riktig gräslök. Okej, krondill har jag aldrig sett, men så har man ju inte kräftskiva som tradition heller. Och mer sofistikerade varianter som olika sorter av de olika örterna finns nog inte. Men jag är väldans glad för de örter som finns.

I dag resulterade örterna i en kall örtsås (blandade i lite finhackad ruccola också) som vi hade till tonfiskkotletter med pasta. Det blev gott.

Eftersom jag själv alltid älskar att få tycka något som i nättidningarnas enkla frågor där man bara klickar på ett svarsalternativ, kan jag ju inte låta bli att ha omröstningar här där jag själv får bestämma : )

Nu är jag hemskt nyfiken på vad ni har för semesterplaner. 

I förra frågade jag vilka sorters husdjur ni ville ha. Sextio personer svarade och jag har försökt räkna fram hur många personer som ville ha vilken sorts husdjur. Men antingen är det mina matematikkunskaper det är fel på, eller så är det käre makens instruktioner som inte stämmer, eller så kan det vara miniräknaren i datorn. Felet kan också ligga i procentsiffrorna i omröstningen. Jag tror på det sista. Möjligen miniräknaren. : )

Så i stället för att tala om hur många personer som vill ha en kamel, får ni resultatet i procent:

Hund - 41,7%

Katt - 30%

Häst - 5%

Kamel - 20%

Annat - 3,3% - här finns minst en gås med : ) 

Efter en sån där natt när det var svårt att somna - man somnar någon gång vid fyratiden på morgonen och sover som bäst när klockan ringer - vaknade jag inte av att klockan ringde utan av en puss och någon som säger någonting helt obegripligt.

- Va?

- Jag ställde en kopp kaffe på sängbordet.

Vilken lycka! Kaffe på sängen precis exakt den morgon jag behöver det som mest.